SF/fantasy-bokuppgift
Bokuppgifter till vald SF- eller fantasybok. Gör uppgifterna enligt stencilen du fått. Nedan står det lite förenklat vad du ska ha med i din bokreflektion.
- Titel och författare
- Vem handlar boken om?
- Berätta om världen
- Vad är bra/mindre bra med boken?
- Vilka genretypiska drag har boken?
• Boken handlar om en hobbit vid namnet Bilbo Baggins. Han har brunt hår och är kortare än en vanlig människa, till och med kortare än en dvärg. Han är halv Took och halv bagger (Olika hiobbitsläkten). Hans baggersida är inte äventyrlig, medans hans tookiga sida bara vill ut på ett äventyr. Han är smart också, och mycket gästvänlig.
SvaraRadera• Midgård är en fantasi värld. I denna världen finns det goda området, som är består av nästan hela Midgård, och sen finns det också Mordor, där ondskan härskar. Det utspelar sig på medeltiden förmodar jag. I världen finns det flera olika racer, T.ex. hobbitar, alver, människor dvärgar och orcher. Det är mycket skogar, slätter, borgar, byar berg.
• När Bilbo ska smyga fram till ett ljus som de tror är en eld. Och eftersom det kan vara fiender vill de inte bara klampa in där. Så Bilbo smyger in och när han är framme ser han att det är 3 stycken medelstora troll som sitter och äter. Bilbo tänker sticka tillbaka men eftersom han är utnämnd tjuv av dvärgarna vill han inte komma tillbaka tomhänt. Så han smyger fram till ett av trollen och stoppar ner handen i fickan på honom och drar ut en säck. Då skapar han ett ljud som får trollens uppmärksamhet. De vänder sig då om och en av dem plockar upp honom. Då tänkte jag att det var kört för Bilbo men sen börjar trollen gräla sinsemellan. Då tappar trollet Bilbo och han lyckas gömma sig igen. Då kommer dvärgarna fram och de lyckas hitta Bilbo och lägger alla i säckar. Bilbo vet att när solen går upp blir de till sten, så han försöker dra ut på tiden utan att få dem uppätna. Då kommer Gandalf i sista sekund och klyver en sten på mitten så att trollen blir till sten. Under allt detta tänkte jag att det var över, men sen när Gandalf kom kände jag lättnad. Tolkien är verkligen jättebra på att fånga ens intresse. Detta är ett bra exempel, det känns nästan som att man är där.
• ”Uräkta, men jag vill inte ha några äventyr” - Sade bilbo.
RaderaDetta fick mig att reagera för att när man kollar på Sagan om ringen filmerna verkar det som att Biblo vill ut och äventyra fast än han är 111 år gammal, och här bara 43. Jag kunde inte tänka mig att Bilbo skulle tacka nej till ett äventyr förens jag läste boke, då får man reda på att han inte alls ville på äventyr i början. Men att han sedan började gilla det.
”Dvärgar kan göra en brasa av nästan vad som helst, och nästan var som helst, antingen det blåser eller inte, men den kvällen kunde de inte” Varför skulle de inte klara det just den kvällen? Följeskapet får bara mer och mer problem, som leder till nya problem.
”Han lämnade sin andra frukost oavslutad” – Bilbo
Detta visar hur mycket hobbitar tänker på mat, den kommer att återkomma flera gånger i boken att Bilbo gnäller om mat, och dvärgarna stör sig oerhört mycket på det. Och det är ju inte så bra att man i en grupp stör sig på något någon gör hela tiden. Bilbo framställs då som en lite störig person.
• Boken är bra eftersom Tolkien verkligen får en att fastna vid den. Till exempel om man ska läsa till sidan 50 och sen är färdig, så är man helt plötsligt på sidan 63 utan att tänka på det! Tolkien vet verkligen hur han ska få läsare intresserade och han gör det på ett underbart sätt. Han hittar personligheter till alla karaktärerna och gör var och en av dem speciell. När man läser får man också en uppfattning om hur det ser ut runt omkring dem, detta får en att fastna ännu mer.
• Översättningen är mindre bra, den ser nästan halvdan ut. Istället för att skriva ut saker och ting sätter översättaren saker inom parantes. Det är också några sidor som förklarar mycket miljö och känslor som kan bli lite dryga emellanåt. Men annars är det en fantastisk bok.
• Några genretypiska drag är att det är mycket magiskt, ganska sagolikt. Det finns inte en väg i mellan en riktig värld och en sagovärld men man märker ändå att det är fantasi på grund av all magi och flera olika racer till exempel alver och dvärgar. Det utspelar sig på medeltiden eftersom de slås med svärd, pilbågar mm. I världen finns också stora fästningar med stora murar. Det finns en ond och en god sida som kämpar mot varandra. I början av boken finns det en karta av Midgård, där boken utspelar sig. Huvudpersonen har ett uppdrag, i detta fallet att hjälpa dvärgarna att få tillbaks sitt berg.
Suzanne Collins- Catching fire
SvaraRaderaBok uppgift
Boken handlar om en tjej som heter Katniss. Katniss bor med sin syster och sin mor. Hon har precis kommit tillbaks från en tävling där man ska mörda för sitt liv. Katniss fick ett stort hus och väldigt mycket pengar efter tävling vilket var en omväxling från det fattiga huset som hon levde i innan. Hela landet har delats upp i 12 distrikt och staten försöker visa folket att de är dem som bestämmer genom att ta ut 2 barn från varje distrikt och låta varje barn döda de andra och det barnet som överlever allt blir rik och känd. Det är exakt det som hände med Katniss, den här gången gick tävlingen lite annorlunda till. Katniss blev lite förälskad i en kandidat i tävlingen som heter Peeta och när det bara var de två kvar så ville de ta deras liv så någon slipper leva utan den andra men staten förhindra det och gjorde båda till vinnare.
Som sagt så levde Katniss i ett stort hus och fick hur mycket mat och pengar som helst. Men hon fick lite kärleks problem, hon var också lite förälskad i en kille som heter Gale, Katniss har varit vän med honom i hela sitt liv och har på senaste tiden varit förälskad i honom.
Staten tvingade Katniss och Peeta att gå på en turné och låtsas att de fortfarande är förälskade men sedan så startade staten ett rykte om att Gale var Katniss kusin så de inte hade någon chans att förlova sig och istället så tvingades Peeta och Katniss att förlova sig.
Anledningen till att staten tvingade Katniss och Peeta att låtsas vara förälskade är att de trodde att om folket såg att de kunde göra vad de vill och komma undan med det så skulle de starta ett uppror mot detta mördande spelet. Så staten försökte få det att se ut som om de var förälskade så folket skulle se att det var kärlek som rädda bådas live och att det inte var ett uppror.
Denna bok är en framtidsvision, då det handlar om ett inbördeskrig mellan staten och folket och de försöker visa att staten i princip kan göra vad som helst mot folket. Det finns också väldigt mycket elektronisk utveckling som när de är inne i tävlingen och när någon ger dem t.ex. mat.
Det var en händelse i boken där Katniss och Peeta besökte ett distrikt i början av deras turné och det var en man som höjde 2 fingrar och så gjorde resten av folket det också, Katniss visste inte vad det betydde men jag är ganska säker på att staten inte gillade det. Sedan så hörde man 3 skott där ute efter Katniss hade gått in backstage och vid det tillfället så visste jag nästan att det skulle bli kaos i landet och att staten verkligen hade lite tålamod med Katniss.
3 citat:
Radera”Jag önskar att jag kan frysa den här stunden just nu och leva i den för alltid”
När jag läste det så visste jag direkt att Katniss skulle försöka göra ett slut på detta och anledningen till att jag valde detta citatet var att det visar hur mycket Katniss vill ha tillbaka sitt gamla liv.
”Jag lyckades inte övertyga president Snow. Det pågår en revolt i distrikt 8, vi måste härifrån”
Jag valde detta citat då det visade hur desperat Katniss blev av allt som hände, hon visste att det skulle bli kaos i landet men hon ville bara fly och rädda sina nära och kära.
”Jag insåg att bara en person skulle bli skadad om Peeta dog”
Det visade att hon var mycket mer förälskad i Gale då hon skulle ge upp Peetas liv bara för att vara med honom.
Boken handlar om något nytt, det är kreativt och det är en bra bok samtidigt. Det handlar om kärlek men samtidigt om våld och den passar alla åldersgrupper. Det är en mix av sakerna som vi gillar från alla andra filmer. Det är också roligt att se i en film när det är tjejen som skyddar alla och är hjälten då det inte händer så ofta i filmer.
De skriver för många onödiga saker som inte riktigt tillhör till storyn vilket gör en lite förvirrad över om detaljen är viktig eller inte. Annars så finns det inga dåliga saker i boken som jag märkt.
Det utspelar sig i en värld som är starkt förändrad och där staten har tagit över totalt. Det utspelar sig i framtiden där distrikten visar vilken status man har i deras samhälle. Det är utvecklade uppfinningar och teknologin är också utvecklad. Det är ett samhälle som styrs av en diktator och i detta fall så heter diktatorn president Snow.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaHarry Potter och de vises sten
SvaraRaderaVem handlar boken om?
• Boken handlar om en 11-årig pojke vid namn Harry Potter. Han har mörkt tovigt hår, är mycket smal och har runda glasögon. Till höger i pannan har han ett stort ärr, format som en blixt. Harry Potter är en trollkarl med magiska krafter. När han var liten kom den mest onda trollkarlen någonsin vid namn Voldemort, och dödade hans föräldrar. När han sedan försökte döda Harry lyckades han inte. Istället togs Voldemorts krafter ifrån honom och Harry blev därför oerhört känd i den magiska världen. Vid den här tidpunkten var bara Harry en liten bebis, därför fick han bo hos sin mosters familj. Hans mosters familj var ett par hemska typer och berättade aldrig sanningen för Harry om hans föräldrar och förflutna. De berättade inte heller att han hade magiska krafter. Allt detta fick Harry inte reda på förrän på sin 11-års dag då en halvjätte vid namn Hagrid kom och berättade allt för honom.
Hur ser världen ut?
• Det finns två folkgrupper i den här världen. Det finns de icke-magiska som kallas för mugglare och de magiska människorna som är häxor eller trollkarlar. Båda dessa folkgrupper lever i samma värld. Saken är bara den att mugglare inte har någon aning om att magi existerar eftersom de magiska människorna gör allt de kan för att inte avslöja sig. Därför kan man säga att den här världen nästan är som två helt olika världar, där magiska människor lever tillsammans och mugglare lever för sig. Detta visar att det är en fantasy värld, eftersom den i princip består av två världar.
Beskriv en händelse.
• Harry har flyglektion när Neville ramlar av sin kvast och bryter handleden. Deras lärare tar med sig Neville till sjukstugan och säger att om någon flyger medan hon är borta, kommer de att bli relegerade på direkten. När hon har gått ser Malfoy att Neville tappat sin minns-allt kula när han ramlade. Han tar den och då säger Harry: Ge mig den! Då flyger Malfoy upp med den och Harry följer efter. Malfoy vägrar att ge Harry kulan och till slut kastar han iväg den. Harry sätter fart mot kulan och lyckas fånga den precis innan den slår i marken. Just då kommer Harrys andra lärare och skriker till honom: Potter, kom med mig! Harry tror att han är helt körd. Men istället för att ta med Harry till rektorn tar hon med sig Harry till en pojke som kallas för Wood, som är lagkapten i Gryffindors quidditchlag, och säger: Wood, jag tror att jag har hittat din nya sökare! Det första jag tänkte var att det var väldigt fräckt och unikt eftersom man inte får spela quidditch under sitt första skolår. Förstaårselever får inte ens ha egna kvastar på skolan. Harry var faktiskt först med detta på nästan hundra år! Jag blev dessutom väldigt glad och tyckte att det var mycket roligt och komiskt.
Vad är bra med boken?
Radera• Det som jag älskar med den här boken är hur författaren får berättelsen att kännas så verklig, man kommer verkligen in i den. Storyn är extremt bra och det finns verkligen med det mesta man vill ha, till exempel: spänning, vänskap, kärlek, humor och gåtor som man får fundera över. Jag har sett filmen innan och jag måste säga att det finns ganska många bra saker med i boken som man har tagit bort i filmen. Så är det nästan alltid, men på grund av det tycker jag att man verkligen borde läsa boken och inte bara se filmen som många gör.
Vad är dåligt med boken?
• Det enda jag tycker är lite dåligt i den här boken och som jag stör mig på är stavningen på en hel del ord. Till exempel skriver de ibland: opp, sej, dej, ajö, och e! Detta är ju såklart inte någon stor grej men varje gång det kommer hakar jag upp mig och tänker på det. Men som sagt, det är det enda dåliga med den här boken som jag kan komma på. Jag tror att det beror på att den skrevs för ganska länge sedan och är översatt från engelska
Skriv tre citat.
• Det första citatet jag har valt är utav Hermione. ”Jag gav mig ut för att leta efter trollet för jag … jag trodde att jag kunde klara av det på egen hand … för jag har ju läst allt om dem.” Jag valde det här citatet för att det är väldigt viktigt. Det är vid den här punkten som Harry, Ron och Hermione faktiskt blir riktiga vänner. Det är även den första gången som Hermione ljuger för en lärare och gör något förbjudet. Jag tror att det är för att hon gör just det som Harry och Ron börjar tycka om henne på riktigt.
Det andra citatet som jag har valt kommer ifrån herr Olivander när Harry ska köpa sitt trollspö, det lyder så här: ”Jag tror att vi kan förvänta oss stora ting av er, mr Potter … När allt kommer omkring gjorde Han-som-inte-får-nämnas storartade saker – fruktansvärda, ja, men storartade.” När jag läste detta tänkte jag på hur jobbigt det måste vara för Harry eftersom alla har så stora förväntningar på honom. Jag tänkte också att det ligger någonting i hur författaren bygger upp texten här som gör att när man läser detta i boken så ryser man verkligen. Det tror jag beror på att man då förstår hur mycket respekt folk har för Voldemort och deras stora förhoppningar på Harry. Sedan är detta även den första gången i boken som man börjar ana att det finns ett samband mellan Harry och Voldemort.
Mitt tredje citat har jag valt för att det är den sista pusselbiten för att Harry, Ron och Hermione ska komma på vad det är den trehövdade hunden vaktar och hur det ligger till på slottet. När man läser det får man verkligen en sådan där ”Ahaaa” känsla precis som om man har löst en gåta! Det lyder så här: ”Nicolas Flamel är den enda kände tillverkaren av De vises sten!”
Vad finns det för några genretypiska drag i boken?
• Man kan ganska lätt förstå att den här boken är en fantasy bok. Här är några genretypiska drag från boken: det finns två världar, magiska föremål, till exempel trollspön, huvudpersonerna är barn, det är en kamp mellan det goda och det onda (Harry mot Voldemort) och det finns sagoväsen, till exempel häxor.
/ Joel Balldin
Divergent- Veronica Roth,
SvaraRaderaBoken handla om 16 åriga Beatrice Pryors som bor i dystopiska Chicago. Chicago är uppdelat i fem falanger de ärliga, de osjälviska, de tappra, de fridsfulla och de lärda. Beatrice och hennes familj tillhör den osjälviska falangen det betyder att hon och alla i den falangen är osjälviska. Men en speciell dag måste alla 16 åringar göra ett val som bestämmer vilken falang dem tillhör resten av deras liv. För Beatrice är det ett svårt val, vill hon lämna sin familj men göra vad hon tycker är bäst för henne eller vill hon stanna hos de osjälviska.
Boken utspelar sig i dystopiska Chicago som har blivit uppdelat i fem falanger. Alla falanger har en åsikt om hur just dem gör världen bättre. Detta leder till att samhället är splitrat och det är nästan en tävling om vilken falang som är störst och mäktigast. På vissa sätt är världen där likadan som vår värld men på andra sätt är det helt olikt. I vårt samhälle skulle det aldrig att funka att dela upp ett folk i fem olika distrikt för att förhindra krig och för att man har olika åsikter om hur man ska förhindra krig. Det skulle bara leda till krig. Det finns också de falanglösa, dem som ville byta falang men inte blev intagna, de bor i avspärrade områden och kan aldrig mer intagna i en falang igen. Att inte tillhöra en falang är värre än döden. Beatrice och hennes familj bor i den osjälviska delen i Chicago, där ingen äger mer eller mindre alla har lika mycket.
En händelse i boken som fick mig att känna och tänka till var dagen innan ceremonin så pratade Beatrice med sin mamma om att vad hon än valde skulle hon ändå älska henne och att det var okej om hon ville lämna de osjälviska. Bara tanken att behöva lämna sin familj måste göra henne rörd och ledsen.
Citat,
1. ”utan falang förlorar våra liv syfte och mening” detta citat visar hur dåligt det är att vara falanglöst som sagt det är nästan värre än döden att vara falanglös. Jag skulle tycka att det var jätte jobbigt att behöva bo i ett sådant samhälle där ett enda beslut kan förstöra hela ens liv.
2. ”vad som än händer kommer jag alltid älska dig” det sa Beatrice mamma strax innan ceremonin. Hon pratade om att även om Beatrice ändrar falang så skulle inte det spela någon roll för hon älskar sin dotter vad som än skulle hända. Jag skulle må väldigt dåligt över att behöva gör ett sådant beslut som kan leda till att behöva lämna sin familj för evigt.
3. ”Jag är modig jag är självisk!” Vid detta tillfälle har Beatrice låtit sitt blod droppa i de tappras urna vilket betyder att hon tillhör dem för evigt. Det måste vara jätte tufft att behöva göra ett sådant val som påverkar ens framtid förevigt när man är så ung. Det bör också vara väldigt nervöst att behöva lämna sin familj men i detta samanhang kanske det känns lite befriande för Beatrice att var annorlunda och göra vad hon mår bäst utav.
Vad jag gillade med boken var att när jag först började läsa på den kändes det lite likt Hunger spelen, men så fort jag började läsa insåg jag hur fel jag hade. Jag tyckte att det var väldigt bra att förfataren kunde skriva en liknad bok som hungerspelen och inte få det till en dålig kopia. Boken var fylld med spänning och jag kunde knappt lägga mig ifrån boken när jag kom in i den. Jag gillar att huvud personen alltså Beatrice var kvinnlig för att i många science fiction böcker/film är huvudpersonerna oftast manliga. Det var också bra att Beatrice gick över till de tappra eftersom att hon inte trivdes hos de osjälviska.
Boken var lång tråkig i början och det tog lång tid innan saker började hända. Slutet kändes också lite framtvingat nästan som att Veronica Roth försökte få slut på boken så snabbt som möjligt. Men förutom det var det inte så mycket att klaga över.
Genertypiska drag,
Det är en dystopi, Huvudpersonen är en hjältetyp. Det finns test för att kolla vart man tillhör i samhället, det finns under och över människor alltså folk som är mindre och mer värda. Det utspelar sig i snar framtid.
Av: Omar Nassery
Bokuppgift. Julia 8:2 – Guldkompassen av Philip Pullman.
SvaraRaderaHuvudpersonen.
Guldkompassens huvudperson är 11-åriga Lyra. Lyra bor på Jordan College, som är en skola i Oxford i England. Man får knappt reda på alls hur Lyra ser ut, det enda jag fått veta om hennes utseende är att hon är mager. Jag tycker att det är ganska bra att man inte får reda på något om hur hon ser ut, då blir det roligare att själv få fantisera ihop ett utseende. Jordan College är en väldigt sträng skola med strikta regler om hur man ska se ut och uppföra sig, vilket verkligen inte passar Lyra. Lyra gillar att utforska saker som hon egentligen inte borde, hon tycker om spänning och äventyr och hon hamnar nästan i trubbel direkt när boken har börjat.
Världen.
Den verkliga världen utspelas i England, antingen är det nutid (1997 när boken skrevs) Jordan College, skolan som Lyra går på ligger i Oxford. I den verkliga världen finns b.la magiska varelser som varje människa har, dessa kallas för Daimoner och de kan skifta skepnad beroende på hur de känner sig. När Daimonen mår dåligt mår även människan dåligt och när människan dör försvinner Daimonen. Det är inte direkt magiska saker som sker utan mer magiska saker och varelser som förekommer. Lyra och hennes ”kompanjoner” åker till ”Norden”, vilket är platsen som Lyra måste åka till för att kunna utföra sitt uppdrag. Jag har inte kommit tillräckligt långt in i boken för att veta hur Lyra tar sig till Norden, men det känns inte som om det är en jättemagisk värld eftersom att den ”verkliga” världen också är magisk.
Sammanfatta en kort händelse.
SvaraRaderaCa sid 110. Slukarna, en grupp som kidnappar barn håller till i Norden. Lyra och Tony (Tony är storebror till en av Lyras vänner som blivit tagen av Slukarna) diskuterar att Norden verkar vara ett magiskt ställe, tydligen finns det något som kallas för Stoft, som vi ännu inte fått reda på vad det är. Det ska även finnas Pansarbjörnar. Pansarbjörnar är isbjörnar som är pålitliga men även farliga eftersom att de är (för det mesta) Slukarna som de är pålitliga för. Jag fastnade för denna händelse, framförallt för att jag tyckte att det var ganska lustigt. Kanske var det inte meningen att ”Norden” skulle vara likt den riktiga norden, men man får en ganska rolig bild av hur andra människor föreställer sig norden, med isbjörnar och allt!
Ta ut tre citat
Sid 92. ”Detta var Lyras favoritplats; den hade utsikt över floden och vid den här tiden på dygnet glittrade ljusen på södra stranden mot sina spegelbilder i det svarta tidvattnet” När jag läste denna sida märkte jag av denna del av texten. Jag tycker om när författaren skriver väldigt berättande men inte gör det överdrivet, och det tycker jag att han lyckas väldigt bra med, man blir indragen i boken och det är väldigt kul att läsa.
Sid 112. ”Nu när Lyra hade en uppgift att sysselsätta sig med kände hon sig mycket bättre till mods” När Lyra får i uppdrag att rädda de försvunna barnen blir hon plötsligt målinriktad, och jag känner igen mig väldigt mycket idet. Jag kan lätt bli ofokuserad och få svårt att få saker gjorda om jag inte har instruktioner eller vet riktigt hur jag ska klara av ”uppdraget”.
Sid 131. ”Att betrakta lord Asriel som sin far var en sak men att acceptera mrs Coulter som sin mamma var långtifrån lätt.” När Lyra får reda på att den hemska mrs Coulter är hennes riktiga mamma blir hon väldigt ofokuserad på sitt uppdrag och det blir svårt för henne att tänka riktigt klart. Jag tycker återigen att författaren har skrivit denna del av boken fint och det är lätt att föreställa sig hur Lyra känner.
Vad är bra med boken?
Jag tycker att denna bok har en väldigt bra och unik handling. Den är inte som alla andra fantasy-böcker utan mer annorlunda och handlingen är väldigt intressant och rolig. Och när man väl kommit in i boken är den väldigt spännande och svår att lägga ifrån sig.
Vad är mindre bra med boken?
De första 100 sidorna var väldigt svåra att förstå, det tog lång tid innan man kom in i boken, och för det mesta när det händer brukar jag lägga ifrån mig. Den är ganska svår i texten för att vara en ungdoms/barnbok, t.ex. används det många svåra ord.
Vilka genretypiska drag har boken?
Guldkompassen räknas till genren Fantasy, och den har de flesta saker som ”behövs” för att det ska bli en fantasy, det är ett barn i huvudrollen som får ett uppdrag och med hjälp av ett speciellt föremål kan hon klara uppdraget. Det är en kamp mellan ont och gott, det finns magiska saker, bl.a. Daimoner, och ”Stoft”.
Bok uppgiften
SvaraRadera1 Boken utspelar sig i en annan värld i vilket det existerar en människoliknande art med vingar kallad kariter som även har den magiska förmågan att förvandla sig till olika djur. Människorna och kariterna är båda barn till samma gudinna men gick olika vägar och blev två olika raser. Människorna gick till väst och levde i länderna Hidala, Yderia och Metara. Kariterna flög till öst och levde på ön Karitya. Tidigare i världens historia utspelade sig ett krig mellan kariterna och människorna. Under kriget utbröt inbördeskrig bland kariterna. Konfliktens orsak var om kariterna skulle använda De fyra nycklarna till Bergets port och släppa ut de monster som finns därinne för att utrota människorna eller inte. I sista stund valde kariternas kejsare att skicka iväg nycklarna med fyra utvalda Nyckelväktare som gömde sig bland människorna. Kariterna förlorade kriget och alla människor som försökt hjälpa dem vinna kriget blev instängda i Utlandet som omringades av en magisk mur.
Huvudpersonen i boken är Shanzok han har ett uppdrag att varna nyckelväktarna från de avskydda. Han är tvungen att leva i sin människoform för att kunna ta sig fram obemärkt i människornas land. Comil och Liva är två unga människobarn som har förlorat alla sina släktingar och vänner och tvingas följa med Shanzoc på hans resa att varna och rädda alla Nyckelväktare och andra viktiga personer i böckerna.
2 Världen är en Fantasy värld. För att den har magiska föremål, Huvudpersonen har ett uppdrag, det finns en magisk värld och en vanlig.
3 Det kom 2 stycken kariter som ville undersöka farfar pahs skepp. Pah viste inte att de var kariter så han försökte försvara sig fast blev dödad. När detta hände i boken så blev jag ledsen för att pah var en bra person t.ex. han sa att hans liv inte var viktigt längre utan hans barnbarns var viktigare. Boken berättade mycket om honom och det rörde mig.
4
’’Allt det här är ditt fel’’ Jag valde detta citatet för att jag tänkte att personen måste vara riktigt arg eller upprörd. Någon måste ha gjort något dumt eller fel för att få personen så upprörd.
5 Jag har inte hunnit läsa hela boken men hittills tycker jag att boken har varit bra för att den har en bra inledning den berättar noggrant om huvudpersonerna. Boken har en karta på världen på första sidan så man vet hur världen är uppbyggd. Handlingen i boken är bra hittills jag har ännu inte kommit till konflikt upplösningen i boken men annars är den bra. Boken är också ganska spännande så man kan inte sluta läsa ur boken. Boken har inte så många svåra ord den är ganska lättläst så det är lättare att förstå boken.
5 Det jag tycket var mindre bra med boken var att det inte händer så mycket spännande i handlingen men resten är bra. Jag tycker att de berättar flera onödiga saker i boken som inte har med huvudpersonen att göra. Huvudpersonen gör inte så mycket i boken det är mest omgivningen som gör saker. Men annars är det en bra bok.
6 Boken är en fantasy bok för att den har en magisk värld och en värklig värld. I boken så förekommer det magiska föremål t.ex. magiska krafter som kariterna har. Huvudpersonen är en ungdom som har ett uppdrag. Det pågår en kamp mellan de onda och goda.
Svenskainlämning
SvaraRaderaHuvudperson
Boken handlar om en 7 åring som heter Alice. Alice är en tjej som har en stor fantasi. Hon gillar att utforska och hon är inte rädd för lite äventyr. Alice är en tjej som säger vad hon tycker och hon står sen för vad hon har sagt. I början av boken kan Alice verka som en blyg och rädd tjej men längre in man kommer desto mer förstår man att hon inte alls är så t.ex. att hon vågar säga emot kungen och drottning, hon vågar även dricka och äta saker som hon inte har någon aning om vad det är för något. Alice kan också verka vara lite dum för att ibland så ställer hon dumma och onödiga frågor. Jag skulle säga att Alice är snäll, korkad, nyfiken och vågig.
Hur är det i dessa världar?
Den magiska världen liknar vår värld förutom att det finns magiska varelser och talande djur som lever i den världen istället. Så man kan säga att varelserna är vi människor fast i deras värld. Dem bor i hus och dem har affärer. Det finns skog, odlings-platser och hus i världen. Dem spelar även samma spel som vi gör t.ex. som krocket förutom att det är flamingosar som är den saken man använder för att skjuta iväg bollen. Dem går även i skolan och lär sig saker fast inte direkt samma saker som vi lär oss i skolan. Dem har det nästan precis som oss i Sverige också, dem har en drottning och en kung. Sen kan det även vara så att i detta land så kan dem tycka det vi tycker är rätt tycker dem är fel och tvärt om.
En händelse i boken.
En händelse i boken var när alla i underlandet blev samlades hemma hos kungafamiljen för att ta reda på vem det var som hade tagit drottningens kakor. Kungen och drottningen förhörde alla och bad dem att berätta vad dem visste om detta. Och dem som inte visste vad dem skulle säga eller om dem inte kom ihåg vad dem gjorde denna dag blev halshuggna. Alice som inte hade någon aning om vad dem pratade om tyckte detta var konstigt.
Jag bara skrattade när jag läste detta för vem bryr sig om ett par kakor är borta. Och vore det inte enklare om hon bara bad någon att baka nya till henne, det skulle spara mycket tid. Och jag får en känsla att drottningen gör detta bara för att hon inte har något bättre för sig. Och hon har inga bra anledningar till att halshugga personerna bara för att dem inte vet var hennes kakor är eller varför man inte kommer ihåg var man var just den dagen just den tiden. Hon tar det mycket alvarligare när hennes kakor är borta än när någon dör, det är väldigt konstigt tycker jag. Och jag förstår inte varför ingen vågar säga emot drottningen för det är inte direkt något hon kan göra om alla säger emot henne.
Tre citat i boken
SvaraRadera1 Gubben Noak, gubben Noak var en hedersman. När han gick ur arken, planterade han på marken mycket hö.
Jag vet att det är en låt men jag tycker bara att när man sjunger denna text så låter det helt knäppt. Man får ha sina egna åsikter men jag tycker det bara låter konstigt och falskt eftersom jag ser er inte en människa hederlig bara för att man odlar något. En hederlig tycker jag måste göra något mer än det. Nu kanske det bara står så för att det rimmar men liksom det låter ändå konstigt fast det rimmar.
2 ”Jag är äldre än du så jag vet bättre”.
Det här ordet stör mig så otroligt mycket för att vuxna använder detta ord ofta och gärna mot barn. Vem har någonsin sagt att ett barn är dummare än en vuxen. Jag kan fatta om man gem för en 35-åring och en 3-åring men i denna text gör man inte det. Min syrra gillar att använde detta ord och det gör mig så himla arg varje gång. För jag kan vara mycket smartare en henne fast hon är tre år äldre en mig. Och det finns många saker som man kan märka i vardagen är att yngre faktiskt har bättre koll och är smartare än äldre.
3 Tweedledum och Tweedledee
Det är ganska roligt att varje gång man läser en bok med två identiska tvillingar så är det alltid att dem heter nästan lika dant. Tweedledee och Tweedledum är namn på två identiska tvillingar i Alice i underlandet boken. Jag bara tycker att detta är ett typisk sak som man använder i en bok, inte för att det är fel men att det blir tråkigt och typiskt.
Vad var bra med boken och vad var dåligt med den?
Det jag tyckte var bra var med boken var att hennes äventyr började reda innan 10 sidor. Jag kan inte direkt säga att boken är unik eftersom det finns många böcker som jag tycker liknar denna men det jag kan säga är att när man har börjat läsa i boken så kan man inte sluta. Alice som boken handlar om träffar många olika personer hela tiden med olika personlighet och det tycker jag är en stor del av boken som gör den så bra. Jag tyckte det var dåligt att boken inte är tjockare eftersom hon hamnar i två olika världar i boken och man får inte vara tillräckligt länge i varje värld som gör att man inte får reda på så mycket i varje värld. Och en sak jag tyckte var konstigt i boken var att figurerna och Alice sjöng mycket i boken.
Vilka genertypiska drag har boken?
Det finns två världar, den riktiga och den magiska världen. Det finns en ingång till de magiska världarna som i denna bok är kaninhålet och spegeln. Det är ett barn som är huvudrollen. Det finns magiska varelser och pratande djur som kaninen, spelkorten, ägget, katten, gripen och ett får. Det finns en kamp mellan den onda drottningen och djuren när Alice är i underlandet. Magiska föremål finns med som t.ex. den magiska drycken som gör så att Alice krymper och växer.
Sagan om ringen
SvaraRaderaJ.R.R Tolkien
Även fast det mest viktiga i boken är ringen, finns det ändå en person som spelar en stor roll i boken. Hobbiten Frodo Secker. Frodo är han som bär ringen, och det är hans uppgift att ta ringen till Mordors land där ringen engång skapades för länge sedan. Han ska ta ringen dit som enda utväg, och förstöra den i domedagsklyftan.
Han har med sig ett brödrakap som följer med honom för att hjälpa och skydda honom.
Frodo är nog den karaktär som växer mest på insidan.
Han ärver en ring från sin släckting Bilbo, ringen ser väldigt oskyldig ut.
Han visste knappt någonting (mer än vissa saker som Bilbo berättat) om livet utanför Fylke. Men under resans gång lär sig Frodo mycket om livet. Han blir mer erfaren efter alla de svårigheter de stöter på, han blir även modigre och starkare. Han är tillexempel stark nät ringen frästar honom till dess onda makter och han kämpar emot. Modig när han vet att Saouron letar efter ringen och ändå vågar gå vidare (han kanske inte har många val men det är inte många som skulle klarat så mycket som han.)
För att vara hobbit är frodo väldigt annorlunda. Hobbitar , korta bekymmerlösa och undviker farliga långa äventyr. Ja, visst är Frodo lik en hobbit till utseendet men inte personligheten. Likt sin släckting Bilbo kunde han också drömma om livet utanför.
Enligt mig är Frodo också väldigt ansvarsfull. Trots alla faror och hinder är han envis med att klara det. Han tar helt enkelt ansvar för det som han fått ansvar för.
Världen som beskrivs i boken låter lite som enmedeltida värld, med byar, enkla vägar, ryttare…
Men är fylld med varelser och har hela tiden mer att erbjuda.
Det finns en fridfull del, med glada sånger, fester och mat. Men den ”onda sidan” är fylld med mörker och faror: När man läser om det mörka/hemska täner man att hur kommer världen någonsin bli som vanligt efter allting?
Där finns bara fantasivärlden i boken, men den är som sagt uppdelad i goda och onda delar. De måste gå över berg för att komma till vissa delar och de måste gå långt.
Gandalf har kommit för att besöka Frodo efter att ha varit borta länge, han ställer frågor om ringen och därefter frågar han om han kan få ringen ett tag. Froda tar upp ringen som känns ovanligt tung som om antingen den eller Frodo inte ville att Gandalf skulle röra vid den. Gandalf håller upp ringen som ser ut att vara av rent guld ytan några som helst märken. Plötsligt kastar Gandalf ringen på den öppna spisen. Gandalf stänger fönstret och drar för gardinerna. Han tog upp ringen som var hel sval och nu tjockare och tyngre, nu kunde man också se tunna streck på den. Sedan säger Gandalf att ringen Frodo har är den främsta, den som styr alla andra.
När man läser detta känns det som man fått svaret på mycket.
SvaraRaderaFram till dess har man suttit och undrat vad det egentligen är för någon ring. När Gandalf berättar om den känner man sig på något sätt lättat över att veta.
Men sedan läser man lite till och får fler frågor.
Det är nog här i boken man börjar fatta lite mer och blir mer intresserad. Man börjar känna att det blir spännande.
” Och han tog Déagol om halsen och ströp honom, ty guldet glittrade så vacker. Sedan satte han ringen på sitt finger”
Det här är när Sméagol (Gollum ) dödar sin egna vän för en sak (ringen) ett magiskt föremål med onda makter.
Jag valde citatet för att det är någonting man kan känna igen i vår värld.
Då menar jag att det är vanligare och vanligare att folk blir mer giriga och saker blir viktigare och viktigare. Man frästas förmycket av saker och glömmer bort annat.
Jag valde också citatet för man får veta hur det gick till när ringen hittades och att ringen verkligen är hemsk. Man får även veta hur ringen hamnade i Bilbos händer.
”och på den höga branten ovanför dem såg de silhuetten av en häst. Bredvid stod en krum svart figur.”
Det här är ord som gör det mer spännande att läsa, tycker jag. Det är någonting som får dig att tänka mystiska tankar, och det är i sådana tillfällen man verkligen inte vill vara någon av personerna i boken.
Det är inte precis så att man vill bli förföljd av en person (helt svart klädd) ute i en skog utan folk. Samtidigt vill man läsa mer och veta mer om den svarta figuren och allt annat.
”jag känner inte hälften av er hälften så väl som jag skulle vilja: och jag tycker om hälften av er hälften så mycket som ni förtjänar”
Det här är någonting som Bilbo säger innan han ger sig av. Det låter väldigt smart, och man måste nog läsa det en gång till för att förstå.
Jag valde citatet för det är smart sagt. Jag tror i alla fall att han menar att han önskar att han haft tid att lära känna alla, för de verkar trevliga allihop. Andra hälften, känner han väl, lite för väl, lite för mycket. Eller att de är för bra för honom, att de förtjänar mer vänskap.
Detta är nog en sak jag känner igen mig i, det är därför jag väljer att skriva om det (en av anledningarna.) Jag kan också tolka det på ett annat sätt. Tillexempel att du känner vissa personer väldigt bra, för bra. Du vet mycket negativt om dem och ibland underskattar man dem.
Det här citatet är också när Bilbo ger sig av och Frodo får ringen.
Det finns en trollkarl i boken (Gandalf
SvaraRaderaEn gråhårig gubbe med mycket skägg som har mycket tilltro. Han är en mästare som vet mycket.
Det finn en karta fram i boken som gör att man fattar mer av den påhittade världen.
Det pågår en kamp mellan ont och gått, det är inte så att de slåss hela tiden men de är fiender och kampen mellan dem pågår.
Huvudpersonen (Frodo) får ett uppdrag (att förstöra ringen.)
Det finns ett magiskt föremål: ringen, den som styr över alla andra ringar, det farligaste.
Där finns talande träd, som är på den goda sidan.
Boken är väldigt spännande, alla varelser/figurer är påhittade, men beskrivna på ett väldigt bra sätt. Både hur de ser ut och hur de är.
Världen som de lever i är väldigt spännande. Den verkar vara som en medeltida värld med byar och skogar. Fast det är ju inte bara det.
Det är också väldigt bra namn som passar de olika varelserna bra. Namnen låter magiska och mystiska.
Alvernas språk låter också väldigt fint.
Det är också bra att boken har en prolog i början, så blir man inte helt förvirrad.
Ibland är boken så spännande så man nästan inte vill veta slutet, för man vill läsa mer.
Jag tycket också att boken visar att vänskapen är viktigt och stark.
Vänskapen för brödraskapet samman medan ringen och dess onda krafter lätt gör personer giriga.
Det lite sämre med boken är att man hela tiden måste vara uppmärksam, för det händer väldigt mycket.
Om man inte varit lika uppmärksam på en sida i boken känns det som att man missat mycket.
Ibland kan vissa saker vara väldigt utdragna och lite för beskrivna, så man blir trött på att läsa. För man vill veta mer om olika händelser i boken och inte bara en liten ändelse.
Fast än namnen är fina bra påhittade, kan de vara jobbiga att läsa.
Bokuppgifter till Fantasy/Science Fiction-böckerna
SvaraRadera2013-12-03 – Daniel Zoric – Bergets Furste av James Lovegrove.
A) Boken handlar om en kille som heter Tom och är 15 år. Tom är hälften asiat och hälften britt. Han bor i London med sin engelska mamma. Pappan tillhörde en speciell familj, Yamada, som vars öde är att i varje generation duellera mot de fem furstedemonerna. Redan i början av boken, får man reda på att pappan sedan lång tid tillbaka, varit död. Han dog efter att ha besegrat alla de fem demonerna. Tom har svart halvlångt hår och är ungefär 175 cm lång. Han är säkert väldigt vältränad eftersom han tränas i kampsport två timmar varje dag. Hans tränare heter Dragon. Meningen med all träning är att Tom en gång i livet ska möta samma demoner som sin pappa.
B) Boken utspelas i nutidens London men också i Demonernas värld. Det finns en hemlig passage som bara Yamada-familjen kan ta sig igenom. Passagen ligger i Stonehenge och öppnas vid en speciell tidpunkt. Världen som Tom kliver in i är nästan likadan som vår förutom vissa förändringar. Det är väldigt dimmigt, luften är kvav och åskådarna har förstorade munnar, ögon osv. När Bergets furste dyker upp blir han rädd. Furstedemonen är tre meter hög och väldigt biffig. Demonen har tre ögon och håller i en stav som hjälper honom att besegra Tom, men Tom har också vapen.
C) Bergets Furste hade skickat hem ett hotbrev till Tom. Hans mamma kom hem före Tom och fann brevet liggande på dörrmattan. Hon läste upp brevet för Tom när han kom hem och han blev förskräckt. ”Jag vill inte att det ska hända samma sak som med din pappa” sade mamman. Då förstod jag att Toms pappa hade dött. Händelsen i boken fick mig att tänka på hur det skulle vara utan min pappa. Vem skulle hjälpa mig med min dator? Vem skulle fixa min cykel? Vem skulle vara förebilden i mitt liv?
D) ”Då är det alltså dags… Är detta min fiende?” Jag valde detta citatet för att man aldrig vet vad som kan hända. Speciellt inte i slagsmål. Fienden kanske ser liten och klen ut, men visar sig vara smidig och snabb och tröttar ut dig, som Mohammed Ali gjorde med sina motståndare.
”Förlåt mig Tom. Jag vill krama dig men du är lite nersölad och det här är en Pradajacka.”
För att vara helt ärlig tror jag nog att ens mamma inte hade brytt sig om att hon hade en fin jacka eller inte, så länge hon får hålla om sitt barn som varit i dödsfara. Citatet påminner mig lite om filmen ”The devil wears Prada.” Är det mamman som är djävulen?
- ”Jag tror inte att det är sant!”
”Inte jag heller faktiskt, jag var ganska säker på att du skulle missa dockan. Jag skyddade till och med mitt eget ansikte för säkerhetens skull”
Jag tycker att detta citatet tyder på att det även finns med lite humor i boken och att den inte är en fullt ut seriös bok.
E) Boken var väldigt lätt att komma in i och den var väldigt actionfylld. Det var intressant att boken utspelades i Stonehenge och ingen overklig plats.
F) James som skrev boken var snål med att beskriva hur Tom kände sig. Det fanns kvarstående, obesvarade frågor, t.ex. varför flydde han inte? Varför var han tvungen att möta dessa stora demoner?
G) Boken utspelar sig i två världar. En verklig och en påhittad. Det fanns en magisk passage mellan världarna i Stonehenge. Tom har ett uppdrag att rädda världen och han är fortfarande barn. Det förekommer ofta i Fantasyböcker. Tiden har en viktig betydelse genom att han måste möta de 5 furstarna inom en viss tid. Det finns en kamp mellan ont och gott. I berättelsen finns det magiska föremål i form av stenar. De lyser extra mycket när demonerna är redo för kamp. Stenarna finns i ett säkert bankvalv i Londons centrum.
Magi av Angie Sage
SvaraRadera• Boken handlar om flera personer men det finns två huvudpersoner med viktigare roller än de andra. Jenna är en av dem. Jenna är en 10 årig flicka som med långt rakt hår och blåa ögon. Hon är en väldigt omtänksam person och bryr sig om människor, särskilt om sin familj. Den andra huvud personen är Septimus Heap. Septimus är Jennas ”pappa”. Han är egentligen inte hennes pappa utan han hittade henne i snön än vinterkväll. Septimus har sex andra barn än Jenna och alla är killar. Han var övermagikerns lärling innan han slutade för att skaffa ett jobb när han fick sitt första barn. Han är väldigt godhjärtad av sig och är redo att försvara sin familj.
• Världen är en magisk fantasi värld. Boken utspelas i och runt en stad som kallas ”Borgen”. Borgen är en rund stad med en flod runt om kring den. Borgen har en rikare del där slottet där drottningen levde och magikertornet där övermagikern och andra magiker. Sen finns det en fattigare del, Kringelkroken. Där bor undermagiker och folk som inte är adeln. Kringelkroken är många små krokiga koridorer. På ena sidan av borgen finns det en stor skog som heter, Skogen. På den andra sidan av Borgen finns det en stor flod och massa åkrar. Om man följer floden söder ut så kommer man till Tröstlösa Träsket. I borgen så finns det livgardister. De vaktar staden och håller de nästan diktaoriska reglerna igång. Därför så kan det beskrivas lite som en dystopi även fast boken inte utspelar sig i framtiden.
• Citat 1 ”Hur skulle jag kunnat berätta det, Silas? Det var bäst för prinsessan, jag menar Jenna, att ni inte visste någonting” Det här sa Marcia när hon berättade för familjen Heap att Jenna var prinsessan. Jag valde detta citat för att det är viktigt för handlingen. Innan Marcia sade detta så visste inte Jenna att hon var prinsessan. Alltså är det här citatet viktigt för handlingen. Citat 2 ” Prinssessan har ingenting att frukta från oss. Och inte ni andra heller. Vi vill bara eskortera er tillbaks till borgen innan ni har oturen att råka ut för en olycka.” När gruppen gömde sig för jägaren, ledaren för lönnmördarna, i en fejkad dimma sa han det för att locka fram dem. Jag tycker det är lite konstigt att han säger så för vet att alla han jagar inte tror han. Inte för att de borde det för han talar inte sanning. Han skulle bara försöka få fram något ljud från dem så han kunde skjuta dem. Jag valde citatet för det speglar jägarens personlighet som en lömsk person. Citat 3 ” Då skulle de börja följa träskmarelden och den skulle leda dig raka vägen till Dallrande Dyn innan du visste ordet av. Det är många som har följt träskmarelden, men ingen har kommit tillbaka.” sa dylingen ett djur som lever i träsket. Jag valde detta citat för att det påminner om att fantasy är influerat av sagor. I många sagor så brukar det vara att om man går in i skogen så kommer man aldrig komma tillbaka för att något monster kommer kidnappa dig.
• Det jag tycker är bra med boken är handlingen är lite annorlunda. Boken handlar om att en tjej får veta att hon är den försvunna prinsessan och att hon kommer bli mördad om hon inte flyr. Så hon flyr med hennes pappa, bror och övermagikern. Handlingen är spännande och man vill inte sluta läsa.
• Det som är mindre bra med boken är karaktärerna. Karaktärerna är ganska tråkiga mot varandra och det blir ingen karaktärs utveckling tycker jag. Deras utryck till saker som händer är väldigt platta, alltså de reagerar knappt till det.
• Boken har en del genretypiska drag. I början av boken så finns en karta över världen. Det är ett barn som är i huvudrollen och hon får ett magiskt föremål till sin hjälp, en levande sten. Det finns också pratande djur/magiska varelser. Magi handlar boken väldigt mycket om och det tycker jag är ett genretypiskt drag för fanatsy.
HUNGERSPELEN
SvaraRaderaFÖRFATTARE: Suzanne Collins
Jag har tidigare tipsat om filmen “Hungerspelen” eller “the Hunger Games” som den heter på originalspråket, och skrev då att historien var så pass intrigerande att jag bara var tvungen att läsa boken. Nu har jag läst ut den, och jag kan säga att den var dubbelt, kanske till och med trippelt, så intrigerande som filmen. Som vanligt när det gäller filmatiseringar blir det stora luckor i storyn, luckor som bara böckerna kan fylla.
Katniss Everdeen lever i det dystopiska framtidslandet Panem. Panem utgörs av den välbärgade huvudstaden Capitol som omges av 12 distrikt där invånarna har en, minst sagt, låg levnadsstandard. Misären i dessa distrikt tjänar som en påminnelse om det uppror som rebeller startade för många år sedan, och för att toppa detta har man varje år sedan Capitol vann kriget anordnat en tävling, Hungerspelen, där en flicka och en pojke ur varje distrikt väljs ut för att kämpa för sitt liv i direktsänd TV.
Detta år är det Katniss lillasyster Prim som blir vald från distrikt 12. Katniss anmäler sig som frivillig för att ta hennes plats och tillsammans med den jämnåriga pojken Peeta åker de till Capitol för att tävla mot 22 andra ungdomar. Bara en kan komma ut ur spelet med livet i behåll.
Handlingen är både mörk och fängslande, emellanåt på samma sätt som en bilolycka kan vara förskräckande med ändå lockande att titta på. Samtidigt balanseras detta upp av en fångande pusselbitshistoria och extremt fascinerande och välskrivna karaktärer. Till skillnad från filmen fylls nästan alla luckor i innan man till slut når sista bladet.
Detta är en fantastisk upplevelse att sugas in i denna spännande och fascinerande historia. Den är underhållande i sin actionfyllda framfart och dessutom tankeväckande och smart. Jag är imponerad av hur skickligt författaren målar upp klasskillnader, maktmissbruk och orättvist fördelade resurser i Panem, som finns även i vårt samhälle. Spänning från början till slut. Rekommenderas!
Katniss är en fantastisk karaktär: en stark och självständig ung kvinna som ändå tillåts vara mjuk vid rätt tillfällen utan att det blir klyschigt. Som alla hjältar drivs hon av en skyldighet att rädda alla som hon håller av, men författaren Suzanne Collins har ändå gjort henne mänsklig nog att emellanåt få ryck av ren och skär egoism. Det är skönt att Katniss inte är en alltigenom perfekt varelse. Det är skönt att alla hennes känslor inte måste vara helt rationella och självklara, för hur ofta händer det i verkligheten?
Relationerna som byggs upp känns verklighetstrogna och tillför mycket till handlingen. Och även om det är svårt att misslyckas med denna spännande handling kan mycket falla på att det blir hafsigt beskrivet och utan djup. Suzanne Collins, som faktiskt har skrivit en hel trilogi om Katniss, har lyckats undvika detta. Hon låter alla scenarion, känslor, tankar och handlingar ta alldeles lagom mycket plats och missar ingenting.Språket är på inget sätt banalt, utan moget men lättläst.
När katniss lillasyster Prim blir utvald till de fruktansvärda spelen och Katniss tar hennes plats blir jag rörd. Det visar verkligen vilken fantastisk människa Katniss är. Nu är det ju inte på riktigt men det finns inte många människor som hade tagit det beslutet och ställt upp med sitt liv för sin syster.
Det är egentligen inte så stor skillnad på livet i Distrikt 12 och livet på arenan. Förr eller senare måste man sluta springa, vända sig om och möta den som vill se en dö. Det svåra är att finna modet att göra det – Jag valde detta citatet för det speglar verkligen verkligheten och hur hemskt de har de. Det är även väldigt bra sagt. Man kan inte gå runt och va rädd för saker i hela sitt liv ibland måste man vända sig om om möta det man fruktar.
SvaraRadera”Må oddsen alltid vara er gynnsamma” Detta nämns i stort sätt genom hela berättelsen. Jag tycker detta spelar en stor roll genom hela berättelsen. Var du en kommer från, om du kommer från huvudstaden capitol eller distrikt 12 så har just du lika stora förutsättningar att vinna.
"Det måste vara ett misstag. Det här kan inte hända. Prims var en lott bland många tusen! Risken att hon skulle bli vald var så minimal att jag inte ens hade brytt mig om att oroa mig för henne." När man läser detta får man direkt en bild av Katniss. När hon sedan tar Prims plats visar hon verkligen vilken godhjärtad person hon är.
• Jessa och Torkel vet att när de är gamla nog att bli förvisade kommer de att bli kallade till jarlens hall, där de kommer att eskorteras från byn. Nu är tiden inne. I jarlens hall får de veta att de ska skickas till Trasirshall, en borg långt norrut i den eviga isens rike, där den mytomspunna Kari Ragnarsson bor. Kari är jarlens son tillsammans med snöhäxan Gudrun, men ingen har sett honom, inte ens hans egen far. Gudrun gömde först bort honom i många år, sedan skickade hon honom till Trasirshall, och spred ut rykten att han
SvaraRaderaResan är lång och kall, och ibland också farofylld, och de två ungdomarna är rädda för vad som kommer att möta dem när de kommer fram. Den stora svarta borgen möter dem med ett dystert intryck, och de bultar på dörren.
När de bodde i borgen ett tag till tillsamman med Brokael, den man som hämtade Kari från jarlens hem, har de hunnit utforska hela borgen men ännu inte hittat Kari.
• Världen är magisk fantasi efter som de har magiska föremål och för att huvudpersonen har ett uppdrag.
• Ragnar är död och hans hustru Gudrun, den onda snöhäxan, har flytt. Man vid denna årliga festen till Frejs ära får Wulfhugar, den nya jarlen ta emot en varning. Något är ute efter hans liv, något blekt och ondskefullt som kommer norrifrån. I samma gång slås dörren upp och Kari Ragnarsson träder in i hallen. Detta fick mig att känna mig lite spänd.
• Det som jag tyckte var så bra med boken var att det var att den innehöll genre som jag tyckte väldigt mycket om tex äventyr och fantasy osv.
• Det som var mindre bra med boken var att jag inte tyckte om handlingen.
• Äventyr : De hade ett uppdrag de skulle utföra.
Fantasy: Det förekommer häxor.
Spännig: Det hände något spännande mitt i allting.
• Boken handlar om Gabrielle men hon kallas för Gabry. Hon är ungefär 16 år. Hon har blont hår som hon brukar sätta upp i en fläta. Hon bär för det mesta en kjol på sig. Hon har alltid en kniv fastbunden om högrasidan om låret. Hon är bra på att komma på vad hon ska göra hon är modig när det gäller även om hon inte förstår att hon är det. Hon är även ganska rädd, nervös och får även panik ganska lätt.
SvaraRadera• Det är en framtidsvision. Gabrielle bor innanför barriärrena, innanför tryggheten, där hon varit trygg så länge hon kan minnas i den stad som heter Vista. Utanför barriärerna finns det otrygga, det okända, där det är strikt förbjudet att vara. Straffet är hårt för den som vågar trotsa dessa lagar. Utanför barriärerna finns även de döda, mudona. Ett bett är allt som behövs för att man ska dö och återvända igen.
• Boken börjar med att Gabrielle tar sig över barriären med sin bästis Cira, Ciras storebror Catcher som även är Gabrys stora kärlek och några av hans kompisar. Allt är fridfullt även om Gabry är rädd och reagerar på varenda vindpust. De går till nöjesparken som ligger precis utanför barriären. När de andra ungdomarna klättrar på en bergodalbana stannar Catcher och Gabry kvar en bit längre bort. Just när Catcher berättar att han känner lika dant för Gabry så hör de ett skrik och innan Gabry hinner reagera är Catcher biten. Catcher skriker åt Gabry att springa sin väg. Hon tvekar innan börjar springa. Gabry tycker inte det är rätt att lämna sina vänner åt ödet men hon vill ändå inget annat än att springa därifrån och försöka låtsas att inget att av detta händer. Så hon springer. De tar till fånga Cira och de andra ungdomarna men de hittade inte Catcher. Cira ber Gabry att återvända för att se hur det är med honom och hjälpa honom. Gabry är först livrädd men är också rädd att de andra ungdomarna ska skvallra på henne och säga att hon också var där om hon inte gick till honom. Hon tar sig ut till nöjesfältet med båt. Vista är en halv ö. Gabry och hennes mamma bor i en fyr. På stranden vid nöjesfältet är Gabry nära på att dö men blir räddad i sista sekund av en kille som heter Elias. Han visar var hennes vän Catcher är någonstans. Catcher befinner sig i ett övergivet hög hus. Han har feber och mår inte bra. Gabry åker hem och Elias följer med henne för att se till att hon kommer i trygghet. Hon tänker gå dit till nöjesfältet igen men hon har ingen båt för Elias tog den för att försäkra sig om att hon inte kommer tillbaka. Så hon klättrar över barriären men blir upptäckt av en Melisman som vaktar barriären. Hon blir tvungen att döda honom. När hon går till hög huset där Catcher befann sig så är han inte där längre. Gabry tror det är Elias som dödat honom. När hon träffar Elias så är han med Catcher. Han såg friskare ut och då berättar Elias för Gabry att Catcher värkar vara immun mot smittan. Tillsammans tänker de ut en plan för att rädda Cira som ska bli utskickad för att slåss med mudona. De kommer på att Catcher kan kasta över mudona med sönderslagna käkar över barriären till Vista för att skapa kaos. Utan käke kan inte mudona bitas och överföra smitta. De räddar Cira och flyr ut tills skogen där det finns stigar som är omringade av stängsel i förhopning att komma till Mörka staden där Elias syster ska finnas. Under flykten så skjuter Catcher sig ifrån Gabry eftersom han är osäker på om han kan överföra smittan på något sätt och vill inte ta några risker. Och Gabry har istället börjar utveckla en kärlek till Elias.
Cira har fått blodförgiftning och är väldigt svag när de kommer till en specielle by. Där får Gabry reda på av Elias att han kände henne när hon var liten och att hans syster inte är hans utan hennes tvillingsyster. Hon heter Annah Han berättar att de bodde i byn de befinner sig i. Att när han var 7 och de var 5 år snodde de nyckeln till dörren till stängslet ut ur byn för att gå på upptäcksfärd. På stigarna tappade Annah och Elias bort Gabry och de vågade inte gå tillbaka till byn för de trodde att de vuxna kunde bli arga. På stigarna tappade Gabry sitt minne och när hon sedan hittades av sin mamma som inte var hennes riktiga mamma var Gabry nära på att dö. Hon får reda på att hon egentligen heter Abigail men att hennes mamma döpte om henne till Gabrielle eftersom hon inte viste vad hon hette. Gabry förstår inte varför hennes mamma inte sagt något. Cira dör också sen i denna by. De fortsätter sin flykt från milismännen som jagar dem. Det var någon som sett Catcher kasta över mudona och förstått att han var immun. Immuna är värdefulla eftersom de kan skaffa förnödenheter utan att bli störd av mudona. En kväll går Elias och Gabry en bit före och han kysser henne men efter kyssen ramlar han i mörkret ut över et stup. Catcher kommer för att hjälpa till att få upp Elias. Till sist får de upp Elias men han är skadad och kan inte fortsätta. Elias vill att de ska fortsätta utan honom eftersom milismännen snart skulle hinna ifatt. Elias berättar att han är en av melismännen och att de är skyldiga honom vård. Så de lämnar honom motvilligt där. Men han lovar att han ska komma efter dem om de tar sig till Mörka staden Catcher och Gabry tar sig över en bro. Under bron är det fullt med mudon och melismännen ska just ta gå över bron när Gabry och Catcher hunnit över och tagit sönder bron. Och sen slutar boken.
SvaraRadera1. ”Natten är bara blod, snyftningar, smitta och månsken som glimmar i blanka knivblad.” Jag tyckte att det visade hur hemsk natten var. Att den inte blev som det var tänkt att den skulle bli. Hur gärna Gabry skulle vilja att inget av detta hade hänt.
2. ”Jag tar allting och kanaliserar det till ursinne som om han är orsaken till all min smärta. Vill ha någon annan än mig själv att lägga skulden på.” Gabry lägger alltid skulden på sig själv även om det inte är hennes eget fel. Hon är väldigt osäker på sig själv. All smärta som hon känner blir starkare när hon tror att det bara är hennes fel. Men när hon blir rädd kan hon lägga skulden på någon som inte behöver gjort fel. Jag valde detta citatet för att det beskriver Gabry ganska bra.
3. ”Jag undrar var han dök upp ifrån. Om han har iakttagit oss hela tiden, lyssnat”. När Gabry kysste Elias för första gången ramlade Elias i mörkret han ner för ett avgrund. Gabry står och skriker efter Elias när Chatcher plötsligt dyker upp för att hjälpa henne. Gabry undrar då om han har stått bakom stänglarna bland de döda, sett och hört allting. Jag valde den för att det citatet för det är mycket känslor i den.
• Jag älskar den här boken för den beskriver så bra att det är lätt att leva sig in i boken. Den är otroligt spännande. Man blir inte uttråkad av att läsa den jag kunde nästan inte slita mig loss från den när jag läste.
• Jag tycker inte att det finns något dåligt med den här boken med tanke på att den här boken blev min favorit bok ganska fort.
• Det är en science fiction bok. Genre typiska drag är att den utspelar sig i framtiden och det är mycket övervakning.
Hùrins Barn - JRR Tolkien. Boken jag har läst heter egentligen ”Sagor från Midgård”. Den innehåller många böcker och den jag har läst heter Hùrins barn. Den handlar om det som hände i Midgård långt innan Sagan om ringen-böckerna, till och med långt innan The Hobbit. Det är näst första bocken från Midgård som JRR Tolkien skrev.
SvaraRaderaBoken handlar om Tùrin, ett av Hùrins barn. I början av boken är Tùrin bara 5 år gammal. Han bor i landet Dor-l’omin i en del i Midgård som kallas Hithlum. Han är mörkhårig om lång för sin ålder. Han är inte speciellt glad och talar inte så mycket, fast än han lärde sig att prata i tidig ålder och alltid verkade äldre än sina år. Han har svårt att glömma orättvisor och svek och kan vara väldigt uppbrusande och vild. Men samtidigt har han lätt att känna medlidande, och det kan röra honom till tårar om levande varelser for illa ut eller är olyckliga. Han vet inte mycket om världen utanför sin by därför att hans mamma inte tycker att han behöver veta sådant som inte berör honom. Men han är väldigt nyfiken och frågar mycket. Jag tycket också att han är feg i vissa situationer.
Världen känns mer som ett land. Fast ett väldigt stort land. Det är en magisk fantasivärld men man kan inte riktigt se det genom att titta på kartan i boken. Det finns berg, skogar, sjöar, slätter, floder m.m. Saker som verkar ganska likt med vår värld. Världen heter Midgård och är uppdelad i regioner och länder. De räknar tiden i åldrar. Första, andra och tredje åldern. Regionerna och länderna har ändrats sig mellan åldrarna. Hùrins barn är från början av första åldern, med kartan i boken från slutet av tredje åldern. Så platserna i Hùrins barn finns inte längre med på kartan. Som sagt så verkar världen ganska normal på kartan för att vara en magisk fantasivärld. Med skulle man gå in i kartan skulle man inte tro sina ögon. Därför världen i sig kan liknas med vår med det är varelserna som lever där som gör den magisk. Det finns delar där bara människor bor och delar där t.ex. bara alver bor. I alla länder finns en stor stad, det är där kungen i landet bor. Annars är resten mindre byar. Stora bergskedjor utgör naturliga gränser mellan länderna.
Händelse: Tùrin börjar bråka med Saeros. De blir så sura att de vill döda varandra. De springer i skogen och Tùrin springer efter Saeros med ett svärd. Saeros kommer fram till en djup ravin mellan två höga klippväggar. Om han stannar kommer Tùrin antagligen att döda honom. Men om han hoppar över ravinen kommer han antagligen också dö. Men det finns en chans att han klarar det. Så han hoppar men slår ihjäl sig. Kungen dömer då Tùrin till skulden för Saeros död, även fast han inte gjort något. Tùrin måste fly från landet för att inte riskera att hamna i fängelse för alltid.
Jag fattar inte varför han fick skulden? Visst, i vår värld är det kanske inte lagligt att springa efter någon med ett svärd, med i denna sagovärld tror jag inte det finns något sådant. Men man kan ju inte döma honom för mord. Han dödade ju inte honom utan han hoppade själv.
Citat # 1: ”En man som blivit behandlat som ett djur. Given föda bara för att hållas vid liv, hållen vid liv bara för att släpa och slita, släpande och slitande bara i rädsla för smärtor och död.”
SvaraRaderaTùrins mamma ville att han skulle länma deras by, resa till kungens stad och jobba hos honom. Hon sa att var tvungen annars skulle han bli en träl. Tùrin visste inte var en träl var så han gick och frågade en man i byn och fick detta till svar. Tùrin insåg då att han var tvungen att resa iväg. Därför valde jag detta citatet, för det har en stor betydelse för att man reste iväg på sitt äventyr.
Citat # 2: ”Jag tänker inte söka kung Thingols nåd för något som inte var ett brott, och därför drar jag nu bort dit där han inte kan finna mig.”
Detta är varför jag tycker han verkar feg. Han flyr ifrån sina vänner och nya hem i rädsla för att hamna i fängelse. Och i rädsla att ens möta kungen och få sin dom. Jag tyckte egentligen inte att han passade in hos kungen och hans äventyr hade inre fortsatt och han inte hade lämnat.
Bra: Boken är uppdelad i delar snarare än kapittel, vilket gör det roligare att läsa. Första delen är under en period, sen går det en tid. Sen kommer andra delen som är under en period, sen går det en tid osv osv. Det tycker jag var bra för då fick man följa personerna under en lång tid. Eftersom boken handlar om det som hände innan Sagan om ringen böckerna är den väldigt spännande och intressant att läsa. Jag fattar också vissa saker om Sagan om ringen böckerna som jag inte förstått tidigare. Miljöbeskrivningarna är mycket bra och väldigt detaljerade. Det gjorde att man kunde se allting framför sig. Eftersom att boken har ett väldigt svårt språk så läser jag andra böcker mycket snabbare och lättare nu. Det började lite långsammare med att man fick lära känna personerna och der var bra att man liksom inte kastades in i berättelsen direkt.
Mindre bra: I början av boken, eller rättare sagt en väldigt lång del av boken handlar bara om människorna. Därför fattar man inte direkt att det är fantasi. Så det var lite tråkig när det inte var så magiskt och sånt. Boken är väldigt gammal så den är skriven på ett väldigt svårt språk, som kunde vara svårt att förstå ibland. Jag var tvungen att slå upp många ord och ibland fick jag läsa som sidorna några gånger för att hänga med. Det hände väldigt mycket om väldigt snabbt så om man inte var så uppmärksam på någon sida missade man mycket. Det var lite jobbigt att läsa all krångliga alvnamn osv, och de förekommer väldigt ofta. De har behållit originaltexterna som författaren skrivit, så de har inte ändrat någonting så ibland stod det lite fel. Vissa av de andra böckerna i boken har inte skrivits klart så de slutar mitt i. men som tur va gjorde inte boken jag läste det. Det finns inte häller så många beskrivningar om hur personerna ser ut.
Genretypiska drag:
• En annan tid och tidräkning.
• En annan värld.
• Kamp mellan gott & ont (I slutet besegrar Tùrin den väldige draken Glaurung.)
• Det förekommer drakar, alver, orcher och många andra magiska varelser.